Svenska film - what’s the deal
Det börjar kännas som lite slentrian, men här kommer en till filmsågning.
Varannan vecka skulle jag aldrig betalat för att se, men tydligen hade jag ställt mig i kö för den på biblioteket. Och igår kväll kändes som rätt tid för en relationskomedi, även om jag numera alltid drar öronen åt mig när det handlar om svenska komedier. Eller, svenska filmer överhuvudtaget. Och jag borde väl ha tänkt efter ännu en gång när de omdömen som stod på omslaget var "Roligt! Det är roligt!", "Ska ni se en film 2006 ska ni se Varannan vecka" (man får inte skriva/säga så), och "Det bästa de gjort!". Men nejnej, jag duckade för alla varningstecken.
Filmen hade några roliga poänger, visst. Men Måns Herngren balanserar hela tiden på gränsen till att vara tokrolig så man vet aldrig om det han gör ska tas som ett skämt eller inte. Jag tycker att manuset var hafsigt, Cecila Frode blek och filmen känns bara som ett stort jaha. Inte alls en genomkass filmproduktion, men ännu en av alla dessa menlösa, intetsägande svenska relationskomedier. Hur kan man få filmstöd för sådant? Det är så ledsamt att svensk film nästan alltid lever upp till epiteten trist och förutsägbar.
Såklart finns det undantag. Några bra svenska filmer som jag tycker om är Den bästa sommaren, Lotta 2 (Lotta flyttar hemifrån), Mods-trilogin (rätt så långt ifrån relationskomedier, eh) och Jerusalem. Lasse Hallström har gjort några riktigt bra feel-good-filmer också, men de är å andra sidan inte svenska filmproduktioner. Jag vet att Anton skulle vilja lägga till Mannen på taket, men jag har inget minne av att ha sett den. Men är det inte lite talande att den kom 1976?
Jag har Mannen På Taket på DVD om du vill låna.
Comment by Hull — 6 Oct, 2006 @ 19:36
Gärna! Vore schysst om den kunde vara med och bygga upp min lista över bra svenska filmer..
Comment by Lydia — 6 Oct, 2006 @ 20:06