Tjugofyrakyrkan foe shoe
Igår var det dags för Tjugofyrakyrkan att träffas igen och planera framtiden. Jepp, nu heter vi så! Och vi har en blogg där det än så länge bara är Nicklas som skriver. Men jag tänker inte lämna Plastjesus, jag får se om det kommer kännas vettigt att yngla av sig inlägg där i framtiden också.
Och om någon undrar om namnet - vi vill vara kyrka dygnet runt. En vardagskyrka. En kyrka som är en naturlig del av våra liv, inte en lokal eller något som är begränsat till söndagar. Vi tror på att dela livet med varandra. Vissa delar av att dela livet kommer utspela sig under gudstjänstformer-ish, men hur många procent av livet blir det? Inte så många, ska vi se till.
Dagen efter dagen till ära bjöds jag på tårta, och naturligtvis inte vilken tårta som helst, utan en svart och röd. Svart av smälta Käck (Numera Kick, men Käck i våra hjärtan) som topping, och så dekorerad med röda hjärtan. Lite svår att skära (Käcken som stelnat var seg och hård) men god!
Jag och Nicklas har under ett antal veckor talat om värderingar och vision, nu var det dags för teamet att börja presentera hur de har tolkat det vi sagt och tillsammans pratat om. Igår var det Maria, Christine och Hjalmar som fick hålla låda. De var grymma och jag kände mig -IGEN- så stolt över att få tillhöra detta team. För att inte tala om hur roligt det är att hänga med dessa galna människor.
Det måste vara något med yrkesmajoritets-kombinationen - dataspelsutvecklare (2 st) och förskolelärare (4 st - två tjejer och två killar, vi kör genusmedvetenhet rakt av :)) som ger en lagomt extrem blandning tillsammans med resten av oss.
Det är fint. Jag gillar “Vi ser en kyrka”-texten.
Comment by Helene — 7 May, 2009 @ 13:32
Det är kul att läsa om er utveckling - keep going!
Comment by Susanne — 7 May, 2009 @ 20:59