plastjesus & jag

Mycket nytt blir jag trött av, men för all del, när man väl genomlidit det nya en gång är det inte längre nytt. Jag håller fast vid det. Veckans nya (och därför också lektioner i mod) var först att vara inbjuden talare på ett seminarium, jag är van vid att prata inför folk utan mest i sällskap jag känner till. Men det gick bra. Så klart.

Nummer två kommer i helgen då jag och Nicklas ska på vår första kyrk-sak som vi gemensamt blivit inbjudna som talare till. Att tala i kristna okända sammanhang - very nytt.

Så vad gör man då om inte boosta upp med ytligheter. Som ett läppglans på H&M för 29,50 kr bara för att det är svart. Och jag gillar det! Jag ser ännu lite mer monokrom ut tillsammans med det övriga svarta och bleka. Och eftersom Kerstin ville ha bilder kommer det här, trots idogt knäppande bidde det en hemlig bild.

Jag har en ny respekt för modebloggare, vilken tid de måste lägga ned på att få de rätta bilderna. Att de skulle vara mer bildvänliga än jag kan jag väl aldrig tro.

Men vad är grejen med allt detta Hello Kitty och Snobben bland kedjornas underkläder och andra grejer? Jag är vuxen, jag vill inte ha trosor med barnmotiv och känna mig pedofilbegärlig.

Bortsett från några optimistiska multi-taskings-setbacks (nämen lika bra att dubbla upp bagels-degen! Nämen lika bra att baka muffins under tiden! Nämen lika bra att tvätta! Nämen lika bra att städa badrummet! Nämen varför har jag inte haft tid att klä på eller fixa till mig?) så var gårdagens ett praktexempel på en bra dag.

Först klädbrunch hos lilla svägerskan med en blandning av folk som kände och inte kände varandra sedan tidigare. Återigen: så roligt att låta vänners vänner bekanta sig med varandra, och jag med dem! Lilla svägerskan höll hov i deras finfina kök med brunch, och sedan snokade vi igenom varandras kläder. Jag blev av med en del, kom hem med en del. Ett väldigt trevligt och oprententiöst koncept!

Efter det stannade jag kvar hos svägerskan och pratade på medan hon hängde tvätt. Kvalitetstid. Sedan hem och fixa, duscha, softa innan Nicklas kom hem och vi vid 22 gick till bror med svägerska igen för att dricka te och kolla på Iron Man. Marvel så klart, och det var schysst underhållning.

Idag blir det spelhäng hemma hos oss vid 15, ingen anmälan behövs, bara att droppa in. Ett typiskt bra koncept för en bra helg: vänner, vänner och så återigen vänner. Det blir så mycket kärlek av sådant, och kärlek är som bekant bra.

Nu har det där med hur-gör-kläder växt fram till något. Så nästa lördag, den 17:e, blir det klädbrunch här i Tullinge med mina kyrk-chicas och vänner. Vi ses runt klockan 11 hos Lina, sju hus från mig, och har med oss kläder, skor och liknande grejer som är schyssta men som inte används. Sedan äter vi bl.a. bagels som jag har tänkt att baka (jag kan!) medan vi spanar in vad de andra har haft med sig och som vi vill köpa av dem. Allt ska vara billigt men uppmärkt med namn och pris. Tänk 10-20-30-40-50 kronor. Typ.

Kom om du har grejer du vill bli av med, om din garderob ekar och du vill fynda på dig, eller om du bara vill ta en lördagsbrunch med bästa brudarna. Hör av dig till någon av oss eller lämna ett hejsan här i gästboken!

Vi ska ha många fina stunder, du och jag. Folk kommer att avundas oss - vi kommer att vara ett vackert par. Så synkade. Jag kommer att anförtro dig så mycket. Sakna dig när vi inte är tillsammans. Du kommer komplettera mig och göra mig mer hel uppdaterad.

Jag är ingen tok-shoppare. Jag är inte ärskilt förtjust i att gå i butiker och jag är dessutom rätt snål mot mig själv. Ska jag handla ska det helst vara fynd.

Men det där med att fynda är ett tve-eggat svärd. Inte så sällan blir köpen lite av en chansning. Ibland klockrena som jag sedan nöter ut tills de faller sönder, men ibland blir det som verkade så bra bara liggandes i någon låda. Det är inga stora pengar som försvinner, men där finns även konsumtions- och miljöaspekten.

Därför har jag tänkt att jag numera ska vara än mer selektiv i det jag köper. Jag har sedan tidigare sållat bort skräp-och-släng-kvalité från mina inköp, och som bekant är min färgskala ganska snäv vilket motverkar omatchande köp. Men det är dags att ta det ett steg vidare och tänka till ännu en gång inför mina framtida köp.

I samklang med det vill jag därför rensa ut det som jag inte använder, som en nystart. Och en hel del av det som jag vill göra mig av med är mer eller mindre oanvänt. Felköp på Tradera. Reaskor. Fel storlekar.

Hur gör man då? Jag lämnar gärna och friskt till Second Hand, men det här är grejer som generellt är i bättre skick än det jag brukar lämna. Tradera tror jag inte att jag orkar mig på. Byteskvällar, hur gör man då? Bjuda in en drös vänner med liknande problem och så sätter alla en tjuga per plagg? 

Tell me, för här ska rensas. Rensas big.

Jag gillar tekniska prylar. Jag har fått och köpt allt från högtalare till mp3-spelare till kameror till förstärkare till gps i flera omgångar, och jag skäms fortfarande lite för att jag till Nicklas som 30-årspresent fixade en projektor. Grattis till mig, ungefär.

Mobiltelefoner har dock aldrig riktigt varit min grej. Jag gick inte ens igång på iPhone när den kom, inte så värst. Men nu efter att ha testat den ganska så flitigt så har jag insett att det ska vara den eller ingen som jobbmobil. Men naturligtvis så har jobbet Ventelo, som ett tag verkade utmana övriga av Apple godkända försäljare. Av lite olika anledningar blev det aldrig ett köp för min del.

Och nu. Nu köper Nicklas en iPhone, den nya varianten, och jag känner en avundsjuka som kan mätas, höras, synas, luktas. Och då får Ventelo för sig att sluta sälja sina gammel-phones. Som jag annars glatt hade nöjt mig med. (Fast det har jag inte fått bekräftat eftersom deras kundtjänst är sega på att svara. Men på hemsidan finns det ingen sådan info längre).

Nu funderar jag på om USA-resan kan vara min räddning. USA är ju svaret på ganska mycket, förutom världspolitik och hållbara lösningar. Men allt däremellan. Ungefär.    

Idag var det stora klipparedagen. Eller vi kan säga dyra klipparedagen. Jag ville ju vara som Anton och spendera pengar, så jag gick till Urban by Björn Axén och hamnade hos managern. Och bättre är ju lika med dyrare. 800 kronor gick kalaset på, och tja, det kändes som att hon gjorde ett bra jobb, även om jag än så länge mest ser ut som en svarthårig Jennifer Aniston från 90-talet. Tror att det blir lite mer rättvist när frisör-puffet lagt sig.

Men det var även dagen för fynd. Jag ger er: håret, och så en kort skotskrutig kavaj som fanns för halva reapriset, my kind of rea:

Och så kan man ju inte gå ifrån ett par rödsvart-randiga strumpbyxor:

Vad jag inte heller lyckades gå förbi var en vit (!) kjol med tyll under (låt mig påminna om att vitt är tillåtet i min dresscode, bara något ovanligt), ett par svartvit-randiga leggings och en röd skjortklänning. Det var dock inte så svårt att hejda sig från att lägga ut de bilderna här. Grande bild-fail.  

Ibland räcker det med att man hittar ett bra loppisställe, detta i Särna. Jag hade kunnat plocka på mig mer men fick helt enkelt ge med mig till slut. Men det som jag fick med mig var detta:

Ett brödskrin i plåt.

Ett fat från Upsala Ekeby, och så en citron. Fast citronen hittade jag idag på Myrornas i Skärholmen.

Jamen kolla här! Allt är från Gustavsberg, fast den uppmärksamme märker naturligtvis att det är två olika serier och två designer.

En lampa som lilla syster hittade åt mig i ladugårdeni Storsele. Vi sa att jag fick ta den. Men jag vet inte riktigt var jag ska ha den, ännu.

En fin-fin urna:ish som passar fin-fint på soffbordet.

Och så några slitna bakelit-bestick. Jag skulle minsann behöva lite Fulgentin och polera dem med.

Vi har ett lokalt secondhand-häng här i kommunen som lystrar till Secondhandbutiken. Genom åren har jag och Nicklas gjort många, många fynd där, på sistone inte lika många. Men då ger vi det inte heller lika många besök då det numera har flyttat ut i nästan ingenstans.

Men. Så idag var det sista öppetdagen innan sommarstängdheten, så jag tjatade dit Nicklas. Och vad hittar vi, om inte två fina bord! Ett litet sidobord (jag är så svag för sidobord, fråga mig inte varför) och så ett soffbord. Soffbordet är ett från Alberts, Timbro, och numrerat som nummer 27. 495 kronor, lite för kort för att vara det optimala bordet för vårt vardagsrum, men mycket fint ändå.

Sidobordet är från Tingströms och heter Dixi. För 35 kronor stod det och skräpade i rummet för trasiga saker. Men inget var ju trasigt!    

Kommer med en utdragsbar låda:

Man kan aldrig få för många superhjältar i ett kök. Den här fick jag av Nicklas i födelsedagspresent, och varje gång jag ska göra en smörgås vakar superhjälten över mig. Det känns bra. Man vill ju inte ha dåliga mackor.

Kolla vad jag har hittat! Light-Converse i skinn. Nätta och fina. Snart i en brevlåda nära mig tack vare La Redoute och att jag inte handlat där på länge, dvs. en halva-priset-lapp.   

Jag har hört om kändisar som får action-figurer stöpta efter sig, men jag har aldrig hört talas om någon icke-kändis som får en penna skapad efter sig. Men här kommer den:

Det här är jag i en liten plastpåse. Luggen är på plats, svart-och-rött såklart och så hamsterkinderna.

Observera dock att det är mitt ena öra som ligger på botten av påsen på den första bilden. Ajdå.  

Det började med en ganska kall morgon, lite snö. Och katt-kissfåtöljen står numera utomhus och väntar på att få komma till Nangilima.

Lite kyla equals den stora röda sjalen från Riga man nästan drunknar i.

Vid toppen av vår trapp står Max och tycker att jag är lite smådryg så där på förälder-vis.

Vi hade ingen frukost hemma så vi drog med Hjalmar & Lina på en lång och trevlig hotellfrukost i SKHLM. Mycket värt.

Efter frukosten blev det Myrornas. Vi var ute efter ett soffbord men kom hem med en kanna.

Scrollan har gått väldigt långt nu, så Nicklas tyckte att vi kanske skulle sko oss på Saabs dystra framtid. Det bästa med bilhallar är att bilarna är så rena och luktar gott. Det värsta är bilförsäljarna och att jag blir en livs levande könsstereotyp klyscha eftersom jag inte vill prata bilar. Jag googlar fram allt jag behöver veta istället - det var så vi hittade Scrollan.

Väl hemma i Tullinge igen möts vi av dessa två grammatiska- och typografiska underverk till Coop-skyltar. Sådärja.

Det kan ju aldrig bli för mycket, så nu surfar vi i 22-tumsstereo.

Tanken är väl att införskaffa ett nytt tv-kort så att en kan agera tv. För man vill ju helst kunna surfa och se på tv samtidigt. Eller åtminstone alltid ha Rymdhunden uppe i ett eget fönster, jämt.

Vi vill kunna rymma in ännu några fler samtidigt i vårt vardagsrum, så vi har kompletterat med en till tvåsitssoffa. Fast nu behöver vi ett större soffbord, jag får jaga på Blocket och på second hand-butiker.

Och fina lampan, också Myrornas, är inkopplad!

Detta gjorde att snurrfåtöljerna hamnade lite på undantag, så de fick istället en egen hörna - mycket bättre så! Men då behövedes det ju ett nytt litet bord till dem, och det var just ad vi hittade på Myrornas i Skärholmen igår. Det som syns under bordet är fotpallen från stora snurrfåtöljen som stod i hörnan förut.

Så fina, smäckra ben!

Jag är ingen möbelkännare så jag har ingen aning om det här betyder något. Det står ju ‘plansch’, lite märkligt.

Även om man inte dricker espresso kan kopparna vara användbara. Som när man vill äta lite oliver till mellanmål till exempel. Oj vad det var roligt att fylla kylskåpet idag! Ännu en sak som är bra med att vara hemma.

Det finns inte vit druvjuice i Sverige va? Hur jag ska fixa egen röd Grapetiser i Sverige har jag redan listat ut (Jo Juice plus SodaStream makes a great combination tror jag), men den vita varianten vet jag inte hur jag ska fixa fram. Men dbet är ju så galet gott! Friskt och fräscht, ett kalasbra alkoholfritt alternativ.

Jag vet. Istället för äcklig Godtemplardricka - fixa licens för det här!

Julaftonsfirandet igår var så trevligt. Det var familj och mat, paket och spel. Och inte för att man ska vara sådan, men mina klappar knäcker de flesta. Allt jag fick var roligt och fint, mycket var rött, men två stod ut ännu lite mer, inte minst utseendemässigt.

Kolla in världens snyggaste regnkappa till exempel som lilla syster och lilla bror stod för:

Eller den röda resväskan jag fick av Nicklas:

Det är inte en dålig present, att göra regnigt väder till något roligt. Resor behöver ju egentligen inte göras roligare, men nu kan jag onekligen resa lite snyggare.

Jag fick hem gratisprov på bindor/trosskydd i veckan. Sådana varor brukar ju alltid försöka skryta med att vara bäst på alla omöjliga sätt, så pass att alla ska glömma att deras produkter har något som helst med mens (äckligt och ohygieniskt, typ) att göra. Men den senaste produkten tog nog priset. Libresse har börjat stoppa in vitaminer i sina bindor/troskydd. 

Skulle de försöka få in något den vägen skulle det väl vara bättre med inbyggda värktabletter. Eller kanske choklad, det brukar ju alla få cravings efter.

Lite samma lika som strumpbyxor behandlade med Aloe Vera känns det. Fast nä, det kändes faktiskt vettigare.

Jag hade smakat dem förut hos svärföräldrarna, men idag var det min sida av släktens tur att prova på Raspeballer, palt gjorda på en norsk potatis/mjölmix som bara blandas med vatten. Mycket smidigt när vinterpotatis inte finns att tillgå. Smakar så klart inte som vanlig palt, men fungerar absolut som nöd-palt.

De är ju i skinn! Alla tre par, tack.

Min plastjesus har fått en storskalig släkting - spana in LegoJesus!

Jag kan inte sluta klicka runt hos The Bradford Group som jag skrev om igår. En Askungen-speldosa för över 1 000 kronor! En belyst vargtavla för 1 500 kronor! En Elvis-lampa för 3 000 kronor! Ett gökur med indianmotiv för 1 500 kronor! Kattörhängen för 1 100 kronor! En tomte-staty för 2 200 kronor! 

Det är som att vara på en freak-show, man vill inte titta men kan inte hejda sig.

En väska med schnauser-motiv för 1 200 kronor! Kattfamilj som andas för 900 kronor! Ett armband med Disney-berlocker för 3 000 kronor! Somebody stop me!

Internet börjar fylla ut fler och fler av de tidigare annars pappersbudna företeelserna. Ta detta med onödiga saker. En naturtrogen bebis som sover! En älva! Eller varför inte ett gossebarn i snickarbyxor. Och nu finns det en digital plats för allt detta och mycket mer mer.

Och så idag hittade jag denna reklam. Vem köper handdukar via ett pop-up-fönster för 800 kronor? Samma människor som köper läskiga samlardockor, I suppose.

Om ni behöver tips på vettiga presenter så har Stoffe många bra tips via Mammas Nya Kille.

-Men det där är ju inte Lydia-rött, sa Kerstin idag.

Nä, det är rätt. Tanken var dock att sjalen skulle matcha mina fina Adidas. De är ju så fina men inte heller riktigt röd-röda.

Men så regnande det idag. Jag vet, hårt liv, tuffa beslut.

Nicklas har just fått mig att gå all in och åka ut på det. Nåja, det var roligt så länge det varande. Nu ska pojkarna få spela en omgång själva medan jag ser på film.

Nicklas köpte en ny tishe idag. 14,90 kronor på Eurostop, där jag även köpte kardemumma- och ceylonte i storpack. Det finns så mycket roliga grejer i den butiken. Vi handlade mycket men för små valörer idag.

Jag och Nicklas gillar som bekant Tetris. Idag på Second hand hittade Nicklas en galen grej. Två handkontroller som i sig ser ut som ett Tetris-spel. Vi köpte dem på vinst och förlust och tänkte att de var ju roliga även om de inte fungerade. 12,50 kronor bortslängda, liksom.

Väl hemma kopplar Nicklas in dem i Tv:n, och de visar sig inte vara så gamla som vi först trodde. Och de fungerar!

När jag sedan googlar så verkar det som att modellen fortfarande finns till salu, de marknadsförs av Radica, spana in dem här. Knasigt!

Det märks at jag inte är tonåring längre. I torsdags åkte vi på nattlig utflykt till Örebro och Frizon för att där glassa in via gästlistan och lyssna på Blindside. Det var roligt, men vi var inte hemma förrän 04.30. Vilket ledde till att vi igår inte lade oss förrän efter 02 eftersom vi vaknade så sent den morgonen. Jag är lite loj idag kan man säga.

Det man orkar med då är att åka till den lokala Second hand-butiken och kika lite.

Denna sorts väskor är väldigt bra när man bara vill ha med sig typ plånbok och telefon. Den röda köpte jag på Monki, den svarta idag på Secondhandbutiken. När det var halva priset på Monki kostade den röda 75 kronor, när det var halva priset på Secondhandbutiken kostade den svarta 5 kronor. Se där.

 
Sjalar för fem kronor stycket, jag var ju tvungen att köpa den socialdemokratiska feminstsjalen. Jag funderar dock på att modifiera rosen.

Sedan kom jag hem med en vit och svart tishe från konserten. Jag gillar abstrakta mönster.

Jag köpte nya solglasögon igår. Ironiskt kan tyckas, men betänk att jag ska till Berlin nästa vecka. Och att mina röda favoriter gick sönder för någon vecka sedan. De är inte optimala, men de är röda:ish.

Om någon tycker att jag ser blek ut så kan jag bara bekräfta.

Jag undrar vilken färg jag ska måla naglarna i.

Jag undrar vilka kläder jag ska välja.

Jag undrar vilka skor som passar till.

Jag undrar vilken väska jag ska ta idag.

Jag undrar vilka smycken jag vill ha.
 

Jag undrar vilken färg jag ska måla mitt kök.

Jag undrar vilken hårfärg jag ska köra på. Ok, jag tar den svarta. 
 

Bäst att se till att katterna passar in.

Finally, bäst att se till att jag matchar mannen.

Idag har jag tvättat tre av mina Converse-par. De är så klart röda, vita och svarta. Jag är extra nöjd med att ha hittat specialvarianter av de svarta och vita paret, där de båda har rött foder och röda linjer.

Rom måste ha varit en skitig stad, för jag åkte dit med vita skor och kom hem med ljusbruna.

Idag söndag åkte vi till marknad i Porta Portese. Oj vad svägerskan skulle ha trivts! Det var kläder och skor och allt där emellan för 1 euro och uppåt. Men att köpa kläder och skor på marknad är inte riktigt min grej, speciellt inte i värme och med massor av folk. Men här är fynden:

Man ska alltså behöva åka till Rom för att hitta röda, runda örhängen. Det var på tiden. Man tror att det ska gå att hitta sådana örhängen var som helst, men jag har letat överallt i Stockholm sedan mina senaste gick sönder. Och de i sin tur inhandlades i USA.

 
Kulhalsband, röda och svarta, så klart. Nästan det enda som hamnar runt min hals.

Nicklas tänkte ha påven runt handleden när han kommer hem.

Vad som inte finns på bild är en grov gangsta-kedja som Nicklas också köpte. Bara för att han vet hur jag vill ha det.

Just nu står jag med datorn uppställd i fönstret och skriver. Datorn hittade ingen trådlös uppkoppling inne i rummet, men skam den som ger sig, ibland finns det nätverk att tjuva in sig på. Så jag öppnade sonika fönstret och vad hittade jag där om inte ett litet ynkligt öppet nätverk.

Update: Jag provade just att flytta mig 1,5 meter från fönstret. Då bröts uppklopplingen. Inga marginaler här, inte! 

Så här ser det ut från fönstret med min kassa kamera:

Jag har länge känt ett sug efter att spela Tetris. Jag har kollat i mina miljarders snes-spel på x-boxen men mest bara hittat ful-tetris som exempelvis ett fånigt Musse Pigg-ripoff. Så igår när jag kom hem hade Nicklas kopplat in mitt 8-bitars, och äntligen kunde vi spela lite classy Tetris. Sweet joy! Tetris är det ultimata spelet.

Tetris måste ju för övrigt vara ett av det mest otacksamma spelen att göra ripoffs på. Det är redan så ultimat i sin orginalförpackning.

Det är viktigt att saker och ting matchar här i livet. Därför var vi idag på IKEA för att snofsa till våra arbetsrum. Jag kom så klart tillbaka med röda saker - röd matta, röd lampa, och så några nya växter.

Och så är Starbucks-muggen intakt igen, och brevid står Plastjesus.

Jag är gärna vuxen, men vissa saker blir ju inte roligare för det. Som att gå och lägga sig. Eller tvätta håret. Det tar ju sådan tid när det är långt. En exemplarisk frisyr när man får lida av konsekvenserna av otvättat här är att dra det hela tre steg längre, tupera hela härligheten och vips har man en frisyr som håller sig uppe av sig självt. Ett skatbo, även om jag inte kommer upp i Amy Winehouse’s nivåer.

Enda kruxet är att det då blir ännu jobbigare att tvätta det.

De senaste två gångerna när jag har varit på Willys har det vid utgången stått en skylt, som på framsidan ser ut som vilken reklamskylt som helst. Men på baksidan står det med stora bokstäver "Varulv" och så en pil åt höger.

Det här var helgen då jag storhandlade. Och därför också lagade och åt ordentlig mat. Ugnsrostad sötpotatis, rödlök och kålrot tillsammans med en sallad bestående av fetaost, marinerade stora vita bönor, pinjenötter samt tomater.

Det här var helgen då Nicklas var bortrest. Därför kunde jag frossa i en av mina favorit-slöar-sysslor, nämligen kolla på tv-serier. Jag såg hela första säsongen av Six Feet Under.

Men så klart var det även helgen med en strålande nationaldag som tillbringades på torpet med La Familia. Vi var 13, 14 stycken och det var så tyst och det kändes som att vi var så få.

Det var den efterlängtade helgen då jag äntligen skulle hitta en ny vattenkokare. Den skulle vara snygg och tillräckligt stor. Jag fastnade speciellt för handtaget.

Vad jag inte visste med denna vattenkokare var att den såg ut som ett rymdskepp när man satte igång den. Hej då stilrena vattenkokare, men jag gillar ju sci-fi så det ska väl gå.

Det var även helgen då jag avslutade den första veckan med tre normala träningspass på väldigt, väldigt länge. Dessutom den första veckan på nya gymmet. Uppehållet har gjort mig uselt klen, men det sägs att kroppen har ett ganska bra muskelminne, så det är väl bara att fortsätta traggla. Jag stoltserar åtminstone med nya träningskläder.

Idag omsatte jag bilterapin i verkliga livet genom att åka till nya jaktmarker (Södertälje Syd) för att där hämta upp Nicklas. Aldrig åkt dit, kunde inte vägen. Jag tog med mig nya gps:en, och förutom att jag blev tutad på när jag tjuvade en vänstersväng framför övrig trafik så gick det galant och ångestfritt - till och med när gps:en visade fel och jag fick åka efter skyltar istället.

I lördags ägnade Åsa, Stephanie, Nicklas och jag oss åt solglasögon-provning. Jag behöll ett par, och jag vet att ni tänker "De vita bågarna!" Men vitt är ju inte riktigt min färg. Det blev lite färre bilder på Steph eftersom kamerabatteriet tog slut, och jag orkade inte mickla över mobilbilderna. Men aldrig har väl de vita bågarna gjort sig så bra som just på Steph!

Fords nya reklamfilm för Ford Kuga är ju snygg. Jag vill också bo i en vit stad, även om jag håller med en del kritiker som menar att den där förvånade-människor-effekten känns väl lite sliten nu. Men snygg, absolut.

Men jag fattar inte resten. Speakerrösten frågar sig varför allt måste se ut som det alltid har gjort, och så rullar det in en bil…som ser precis likadan ut som alla andra bilar. Där sprack det.

Men sa jag att det var snyggt? Kolla på filmen här

Det finns dagar då mina skor vill ut på parad. Det finns en poäng i att tillsammans se mångfalden och fira det man har gemensamt - att ha mig som ägare.

Det är dött lopp mellan Adidas och Converse, fyra par i vardera familjen.

Det var dags för ett par nya köra-bil-glasögon, och denna gång ville jag satsa på att få fram gubben i mig. Så jag kikade ut Gunnar bland herrmodellerna, och för 395 kronor blev han min, komplett med slipade flaskbottnar till glas.

Det verkar som att jag glömde min kalender på dagens event som jag var på. Och inte har de hittat den än, trots att det står "Lydia 2008" med röd text på framsidan. Äsch då. Vad gör man utan sin kalender? Jag har ju inte synkat allt i Outlook.

Jag är astigmatiker och närsynt och ser ganska illa utan hjälpmedel. På dagarna har jag en lins, i det högra ögat, eftersom jag i princip bara har brytningsfel på det vänstra och min optiker tyckte att jag skulle tjäna så lite i syn på att ha lins där. Men så har jag ju glasögon också, och i dem har jag naturligtvis glas för både vänster- och högerögat.

När jag nu skulle köpa ett par nya glasögon över internet och fick hem bågar till påseende, var det intressant att se hur jag såg bättre i glasögon trots att de hade obrutna glas. Jag tippar på att det sitter ihop med att hjärnan är van vid att mer eller mindre snooza mitt vänsteröga när jag har linser, och väcka det när jag har glasögon - när jag var liten fick jag ofta gå med lapp för det högra ögat just för att det var så pass dominant, och det var trots att jag hade glasögon.   

Idag var vi en snabbsväng hos stora bror och Johanna för att fira Lukas som fyllt 12 år. Där fick jag mycket god latte i fin kopp, och inspirerad av Kerstins tema känner jag att den måste visas upp. Och dessutom påminner den lite om Zebra tycker jag. Mer än så vet jag inte, men den är nyproducerat och handgjord. Och god att dricka ur. Observera också den fina 10-grupps-duken som koppen står på!

Ikväll hittade jag den här snygga tändsticksasken på en 7-eleven-butik. Det får nog bli min souvernier från resan.

Kerstin är snäll och tittar till mina blommor medan jag har semester, men funderade på hur hon skulle göra med min egen plastjesus.

Och Kerstin har uppfattat det hela helt rätt - Jesus är ju till för alla. Se själva!

Vår skärm lade av idag. Tidigare har man fått stänga av och sätta på den i sisådär 10 minuter för att få den att fungera, men idag ville den inte alls. Så vi fick ta våra julklappspengar (tack föräldrarna) och köpa en ny skärm. Och kan man få en 22-tumsskärm är det väl lika bra att köpa en 22-tumsskärm? Så nu står en gigantisk widescreen-skärm i arbetsrummet. Det är nästan så att man får ont i ögonen.

Jag är inte säker än på om en stor skärm kan vara ett irritationsmoment i och med att alla sajter inte flödar i fullbredd. Men å andra sidan har vi tänkt att den ska kunna agera tv också.  

Det där med att jag saknar mina gamla tvspels-skills. Felicia tipsade mig om Nintendo DS, och det låter som att det kanske kunde vara något. Jag ska låna och testa. Faller det i smaken är det väl bara att vänta ut tills något av syskonen vill uppgradera sitt till ett genomskinligt eller ett i guld och sälja sitt gamla.